Varje år släpper Internetstiftelsen sin rapport om Svenskarna och Internet, en undersökning om svenska folkets internetvanor och digitaliseringen av samhället. Vi har gjort en kort sammanställning av det viktigaste från årets rapport.

Vi har internet med oss varje dag

Internet och det digitaliserade samhället är en stor och självklar del för de flesta av oss svenskar. Av hela befolkningen är det 9 av 10 som använder internet varje dag.

Mobilen är den uppkopplade enhet vi använder allra mest, bland studenter äger varenda en av dem, dvs. 100 procent, en smart mobiltelefon. Förutom våra mobiltelefoner, datorer och surfplattor hemma har 7 av 10 också andra uppkopplade enheter i sitt hem.

Vi träffar också kärleken via internet. Var femte som är i en relation idag har träffat sin partner på nätet, det kan exempelvis vara via en dejtingsajt eller sociala medier.

Vi vill fortsätta jobba digitalt hemifrån

Självklart har pandemin också satt sina spår på våra digitala vanor. Det senaste året har hälften av alla yrkesverksamma i Sverige jobbat hemifrån och 9 av 10 som gjort det säger att de vill fortsätta med det när pandemin är helt över. I genomsnitt vill vi jobba hemifrån 2,2 dagar i veckan.

Utanförskap, näthat, hot och oro

Internet är som bekant inte bara guld och gröna skogar. Några lite tråkigare siffror i årets rapport är att nästan hälften av alla män svarar att de porrsurfat. Det är en stor skillnad mellan hur män och kvinnor ser på nätporr. Män är fem gånger mer benägna att vara positiva till laglig pornografi på nätet än kvinnor.

En annan av digitaliseringens baksidor är det digitala utanförskapet. Var femte pensionär använder inte internet alls, vilket gör att de inte kan nyttja de e-tjänster och digitala verktyg som blivit det normala i samhället. Vissa känner inte till vilka digitala tjänster som finns och andra kan inte använda dessa tjänster utan hjälp. På tal om e-tjänster så avstår 1 av 5 internetanvändare (som är medvetna om och har förmåga att använda tjänsterna) aktivt från att använda dem för att de känns osäkra. Man är rädd för att myndigheter ska ta del av personuppgifter och var sjunde är orolig att hackare ska få tag i informationen.

Många känner också en oro för att bli drabbad av bedrägerier vid betalning online, eller att utsättas för exempelvis utpressningsförsök. Det är en oro som inte är helt obefogad eftersom 4 av 10 svarar att de har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet det senaste året och 5 procent säger att de har blivit utsatta för utpressning eller hot.

Näthat är något som drabbar många unga, framförallt på högstadiet och gymnasiet, samt personer med någon funktionsvariation. I denna grupp är det omkring var tionde person som blivit utsatt för näthat och kränkningar det senaste året. Var tionde gymnasieelev – framförallt unga kvinnor – har också fått stötande bilder skickade till sig från någon okänd person.

Internet ger oss mycket frihet och möjligheter, men för att vi ska kunna hantera även de mörka sidorna krävs mer utbildning och kunskap så att vi kan göra kloka val om hur och vilka delar av nätet vi vill ta del av. Av de som svarat på årets enkät tycker flera också att tillverkarna av enheterna och tjänsterna har ett ansvar att göra dem mer lätthanterliga. Vi på Bazooka håller verkligen med om det sistnämnda och strävar alltid efter att göra internet till en trevligare och mer inkluderande plats att vara på.

svenskarnaochinternet.se kan du läsa hela rapporten.