I del 1 om webbdirektivet pratade vi om vad det är för något och vilka det berör. I denna del pratar vi om kraven – vilka är de och vad innebär de?

Tillgänglighetsreglerna som innefattas av webbdirektivet grundar sig på Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG är en serie riktlinjer om tillgänglighet på webben som tagits fram av Web Accessibility Initiative (WAI) vid World Wide Web Consortium (W3C). WC3 är huvudorganisation för internationella standarder på internet.

Så, till kraven. Webbdirektivet säger bland annat att digitala produkter (som exempelvis en webbplats eller app) ska uppfylla följande:

Ska vara möjlig att uppfatta

  • Tydligt vad som är vad – exempelvis skillnader i färg eller mönster för att tydliggöra olika element.
  • Text, knappar och bilder ska ha tillräcklig kontrast (tänk på personer med nedsatt syn eller färgblindhet, exempelvis)
  • Det ska gå att förstora innehållet för att bättre kunna se eller läsa
  • Användaren ska kunna stänga av exempelvis bakgrundsljud eller ljud i video, etc.
  • Text ska inte presenteras som bild

Krav för rörlig media

  • Video och annan rörlig media ska vara textad (dvs. ha undertexter av dialog, beskrivning av miljöljud, vem som talar etc.)
  • Syntolkning ingår även i detta – alltså möjlighet att lyssna till en röst som läser upp allt viktigt synligt innehåll.
  • Tänk på att webbdirektivet även innefattar (så långt det går) material som publiceras via tredje part. Det innebär alltså att du ska tänka på dessa regler även när du lägger upp video i sociala medier.

Ska vara hanterbar

  • Webbplatsen ska kunna hanteras med enbart tangentbord – testa att navigera igenom er webbplats utan mus! Hur långt kommer ni?
  • Tid – begränsad motorik eller kognitiv nedsättning kan innebära att det tar längre tid för användaren att utföra en viss uppgift, därför är det viktigt med funktionalitet för att exempelvis kunna pausa ett tidsförlopp.
  • Tydlig navigation – det ska vara tydligt för användarna hur de kommer vidare.

Ska vara begriplig

  • Webbplatsen eller applikationen ska göra det användaren förväntar sig (exempelvis bör inte ett nytt fönster plötsligt öppnas).
  • Användaren ska kunna ångra en handling – det är viktigt med ångra-knappar, bekräftelseskärmar eller andra mellansteg som ger användaren tillfälle att granska och eventuellt ångra eller ändra sitt val.
  • Självklart är även texten en viktig del – tydlig och begriplig text är a och o!

Ska vara stadig

  • Korrekt HTML-kod som beskriver vad de olika delarna av webbplatsen gör. Testa er kodkvalitet.

Användare ska kunna klaga

Det ska finnas en kommentarsfunktion på webbplatsen som gör det möjligt för användare att meddela om de inte kommer åt ett visst innehåll. De ska dels kunna begära att få problemet åtgärdat samt kunna få ut innehållet från er i ett tillgängligt format.

Tillgänlighetsutlåtande

Ett tillgänglighetsutlåtande ska också finnas på er webbplats där det framgår hur väl kraven uppfylls. Detta utlåtande ska skrivas enligt en mall som EU-kommissionen kommer att ta fram.

Finns vissa undantag

Det finns ett par undantag till kraven ovan, främst gäller det direktsändningar och arkiverat innehåll som inte ska behöva leva upp till kraven.

Nästa del i vår artikelserie handlar om vad som händer om man inte följer webbdirektivet när det blir lag. Prenumerera på vårt nyhetsbrev med digitala spaningar från veckan så missar du inte någon del av artikelserien.

Vill du ha hjälp med en strategi för hur ni ska efterleva webbdirektivet och de nya reglerna? Hör av dig till hej@bazooka.se så tar vi ett möte.

Webbdirektivet del 3: Vad händer om man inte följer de nya reglerna?