För ganska precis ett år sedan drömde vi om att genomföra en svensk förstudie för att ta reda på mer om behoven och intresset hos användare att ta del av service och erbjudanden digitalt med beacon-teknik. Och nu har det äntligen skett tack vare Theresia Viska, student på Medieinstitutet. Theresia har gjort en förstudie om intresset för beacons och riktade erbjudanden och tjänster via mobiltelefonen. Här är några av slutsatserna hon kom fram till:

Beacons är prylen som kommer att förbättra kundservice, och göra kulturupplevelsen mer tillgänglig och intressant. Frågan är inte om beacons kommer att slå igenom, utan frågan är vem som kommer att slå först och högst med den.

Theresia Viska presenterar sin förstudie om beacons inom kultur och handel för digitala byrån Bazooka

Hur kan företag och institutioner använda sig av beacons?

Coops butik på Centralstationen testkörde beacons under två veckor i augusti 2014. Kunderna informerades om att ha Coops app installerad, och även bluetooth påslagen. Coop placerade en beacon vid ingången – precis där alla pendlare passerar, och skickade ut push-notiser om att de kunde gå in och hämta en ”to-go vara” mot uppvisandet av rabattkupongen i appen. Deras största utmaning var att kommunicera ut att kunderna var tvungna att slå på bluetooth i sina mobila enheter. För övrigt var det en billig och enkel lösning som låg utanför Coops ordinarie IT-miljö, och störde på inget sätt personalens arbetsrutiner.

coop testar beacons

Ett mer avancerat exempel får museet i Antwerpen stå för. Där erbjuds besökarna att låna en surfplatta som de kan använda som en avancerad digital guide. Museets applikation är utvecklad så att besökaren kan svara på lättsamma frågor eller förkovra sig i härligt nördig information. De kan se på en ”Harry Potter-karta” var i museet de befinner sig genom att appens innehåll förändras om användaren vinklar läsplattan runt om i rummet. Dessutom har museet före- och efterbilder på renoverade tavlor där besökaren enkelt drar med fingret över skärmen för att se utvecklingen med egna ögon.

Fokusgrupp 

Ulla Alstermo, 63 år, växten upp i den lilla orten Fredrika i Lappland. När hon var sju år gick hon på sin första teaterföreställning. Det blev ett minne som hon har burit med sig.

– Varje gång jag går på en föreställning återupplever jag mitt första teaterbesök, säger Ulla.

Men hon berättar vidare att hennes teaterbesök inte mottogs väl när hon som sjuåring kom hem. Ulla minns att hennes föräldrar blev arga och sa till henne att kultur inte var något för arbetarungar.

Ulla är med i den fokusgrupp jag har samlat ihop för att prata om vad kultur och shopping betyder, och vad de tror kan hända i framtiden. Alla i fokusgruppen berättar att kultur alltid har inneburit någon form av gemensam uppgift eller kreativitet. Det kan vara frågesporter eller verkstäder.

I framtiden skulle beacons kunna placeras i lokaler, skolor eller övergivna hus ute på landsbygden, eller så skulle de kunna användas för stadsvandringar i förorten. Beacons kan bli ett sätt att avdramatisera den gamla synen på klassindelad kultur genom att få folk att förstå att de själva är en del av den.

Utveckla appen till en personal shopper

Mia Welin, 38 år, jobbar heltid, tränar och har en liten familj i södra Stockholm. Till skillnad från Ulla, som är pensionär, så prioriterar hon att inköpen till hemmet sker snabbt och enkelt. Mia handlar hellre matkassar online än att känna och klämma på matvarorna. En omfattande app med inköpslista, receptbank, betalfunktion och Harry Potter-karta om var f-n man hittar keson skulle underlätta inköpen avsevärt för en konsument som Mia.

Fokusgruppen hamnade nästan i extas när samtalsämnet kom in på shopping. Alla var intresserade av kläder, men ingen hade orken att ge sig ut i shoppingdjungeln. Att kunna göra en bodyskanning och uppge favoritfärger för att sedan få signaler om lagerstatus och skattkarta i ett varuhus vore drömmen.

Vetgiriga nördar

I en digital enkät, som 265 personer svarade på i januari 2015, ställdes frågor om hur man använde sig av sina mobiltelefoner. Bortsett från att ringa och skicka meddelanden angav 80 % att de använde telefonen för att leta information. I fokusgruppen kom det fram att egna telefoner användes på museer för att leta rätt på djupare information än vad som erbjöds av utställaren. Teorin var att många kulturinstutitioner tror att allt måste vara snabbt och ytligt nu för tiden, medan fokusgruppen var säker på att vetgiriga nördar – de kommer alltid att finnas!

Betala med telefonen

Så många som 78 % svarade Ja på frågan om det kändes okej att betala med hjälp av telefonen. Jämfört med hur stor misstänksamheten var för bara fem år sedan är det en intressant utveckling för handeln. Småföretagare på torget eller badplatsen kan enkelt erbjuda kortbetalning via sina telefoner, och överföringar sker kors och tvärs över världen med appar som Swish, My Wallet och PayPal.

Tekniken är redo – men är användarna redo?

94 % svarade i enkäten att de laddar ner appar från företag. 62 % svarade att de får push-notiser. Det är ett framåtlutat beteende som visar att de är intresserade. Att nästan ingen svarade att de tyckte om reklam tyder bara på att de själva vill kontrollera och bestämma över sitt informationsflöde.

När Coop gjorde sitt pilotprojekt på centralstationen visade man ett strålande exempel på hur man kan erbjuda intresserade konsumenter relevant kommunikation på en relevant tidpunkt och plats, i rätt kontext helt enkelt.

Nyfiken på mer?

Den 20 februari berättade Theresia om studien på ett frukostmöte här på Bazooka, kontakta oss på info@bazooka.se eller theresia.viska@bazooka.se så skickar vi filmen i sin helhet. Självklart finns vi här och svarar på frågor om du är nyfiken på att veta mer om studien och beacons.